Begravning

Numera är begravningarna ganska fria. Man kan ha såväl kyrklig som borgerlig begravning, i stillhet eller i närvaro av alla de som vill hedra den som avlidit. Förra århundradet, och tidigare ändå, var det viktigt med en ordentlig begravning och så många begravningsgäster som möjligt. Idag föredrar många en begravning med bara de allra närmaste. Men något slags avsked hör till. Ritualer har sin betydelse, inte minst när det gäller döden.

De flesta anlitar en begravningsbyrå som tar hand om allt rörande begravningen – många gånger till god hjälp. Man måste inte godta allt som begravningsbyrå föreslår utan kan hantera ganska mycket själv, om man förmår, som kistläggning, kista, urna, svepning, kistdekoration, bärande av kistan, program, minnestund med mera. Alla som betalar skatt i Sverige betalar en begravningsavgift, även de som har utträtt ur Svenska kyrkan. Den avgiften täcker kyrkans administration och tillhandahållande av gravplats, kapell och krematorier. I Sverige ska begravningen ske inom en månad efter dödsfallet, för närvarande med möjlighet till förlängning.

Begravningsordning med dödsdoula

Ordlista & förklaringar

Svepning

Svepning innebär att den avlidne tvättas, kammas och kläs. Klädsel kan vara en vit svepdräkt som medföljer kistan eller egna privata kläder.

Omhändertagande (kistläggning och bisättning

Omhändertagande (kistläggning och bisättning) innebär som ovan svepning, d v s påklädsel samt att den avlidne får komma till ro i sin kista och köras till kylrummet som ligger närmast till där begravningsceremonin ska ske. Om ingen ceremoni ska ske eller först efter kremering, körs kistan direkt till krematoriet.

Direktkremering

Direktkremering innebär att den avlidne förs direkt från dödsbädden till krematoriet utan någon begravningsgudstjänst eller annan ceremoni emellan. Därefter kan man ta vidare beslut om stoftet och eventuell ceremoni med urna.

Kyrklig ordning

Svenska kyrkan har sin ritual att följa, den kan varieras i vissa delar om de anhöriga så önskar, men det är alltid prästen, som representant för kyrkan, som har avgörandet. En begravning i kyrkan är en gudstjänst, och kan inte förändras i sin grund.

Klockringning

Ingångsmusik

Sång/Musik

Psalm

Begravningsakt

Psalm

Altartjänst/Bön

Psalm

Avskedstagande

Sång/Musik

Utgångsmusik

Klockringning

Borglig begravning

Borglig begravning är en begravning som inte sker i Svenska kyrkans ordning. Vid en borgerlig begravning kan du själv välja innehållet i begravningsceremonin och den innehåller oftast musik, diktläsning, en minnesberättelse och personporträtt av den som har dött. Anhöriga kan själva anlita en borgerlig begravningsförrättare, alternativt agera sådan själva eller få hjälp av begravningsbyrån. Vissa kommuner tillhandahåller politiskt förtroendevalda begravningsförrättare. En van officiant ka ge råd om programinnehåll och har ofta en egen modell att erbjuda. En borgerlig begravning hålls ofta i ett kapell, men den kan äga rum var som helst; på ett slott, en konferensgård, hemma i trädgården, inomhus eller ute i naturen osv. Man kan välja borgerlig begravning även om man är medlem i Svenska kyrkan.

Minnesstund är en viktig del av begravningen som hålls efter själva ceremonin. Det är då den avlidnes anhöriga och vänner får chansen att minnas den som gått bort. Det finns då tid för samtal kring minnen av den döde och en del brukar även hålla tal. Oftast bjuder man på någon form av förtäring och den kan hållas öppen så att man får anmäla sig eller enbart i den egna kretsen.

Gravsättning/gravplats

Gravsättning/gravplats är den slutliga platsen för den avlidnes vila. Det finns fyra olika alternativ för gravsättning och vad som finns tillgänglig för varje kyrkogård varierar. De fyra är minneslund, askgravlund, urngrav och kistgrav.

Minneslund

Minneslund finns på många begravningsplatser. Där sprids askan efter den som dött utan att få en bestämd plats. Anhöriga eller vänner får inte närvara vid spridningen i en minneslund, men denna bestämmelse gäller inte om man har länsstyrelsens tillstånd att själva sprida askan på plats.

Askgravlund

Askgravlund är i Sverige en mindre anonym variant av minneslund för begravning av bortgångna. Efter kremering sänks urnan med kvarlämnorna ner i lunden, vilket sker i de anhörigas närvaro till skillnad från i en traditionell minneslund. Platsen för nedsänkning markeras inte, men lunden anger de begravdas namn med uppsatta namnplaketter.

Askgravplats

Askgravplats är en mindre grav med plats för två till fyra urnor. Det är enklare gravskick än urngrav genom att gravplatsen normalt upptar en mindre yta och den markeras med en metallplatta eller en mindre sten, som kan vara en natursten. De erbjuds på många kyrkogårdar men långt ifrån alla. De kan vara olika utformade från kyrkogård till kyrkogård och då finns också lokala regler för utsmyckning och gravsten.

Kistgrav

Kistgrav används vid jordbegravning, där kistan gravsätts hel. Gravsättning sker normalt i samband med begravningsakten. En kistgrav rymmer upp till tre kistor och därutöver askor eller urnor. På gravplatsen får gravvård(sten eller kors) uppföras och plantering anläggas. Gravplatsen upplåts för 25 års gravrätt med möjlighet till förlängning. Gravrättsägaren har ansvaret för skötsel av gravplatsen. Om man vill kan man överlåta till kyrkogården att sköta graven.

Spridning av aska

Spridning av aska är tillåtet över vatten, vanligtvis minst 100 meter ut från land. Tillåtelse för detta ansöker man om hos Länsstyrelsen i det län där askan sprids.

Kremering

Kremering innebär likbränning och är vanlig i flera religioner. I Sverige kremeras omkring sjuttio procent i samband med begravningen. Detta alternativ till jordbegravning har funnits sedan många år i olika kulturer.

Kapell

Kapell är en ceremonilokal där det finns plats för olika livsåskådningar med såväl borgerliga som begravningar i Svenska kyrkans ordning eller andra religiösa former.